Igår satt jag ute på min trappa, äntligen var det varmt nog för att kunna sitta där och bara må gott, som jag har längtat!

Bruset från forsen inger ett lugn och Kvarntorp är en plats där jag funnit ro och bott på i 7 år nu.

Innan så flackade jag bara runt, flyttade hit och dit och kände mig som den största av sökare.

Känner nu att jag nog gärna skulle kunna tänka mig att ha en egen gård, något som är mitt och som ger samma frid som Kvarntorp.

Det är dags snart, dags att ha det livet som jag vill ha, dags att slå sig till ro!

Ibland hamnar jag i en funderar bubbla, speciellet när det finns saker i mitt liv som jag inte känner mig riktigt tillfreds med.

Man ska leva sitt liv och såklart ska det väl vara på ett sätt som man trivs med?

Jag har ett jättebra liv och har egentligen inte så mycket att klaga på.

Men någon liten tagg sitter det där och frågan är hur man ska göra med den?

Livet rusar iväg och jag är livrädd att sitta i min gungstol när jag är 80 år och ångra att jag har levt mitt liv och nöjt mig med det som kanske inte är det jag velat och behövt egentligen.

Varje dag är ju värdefull och jag känner att jag vill ta vara på dagarna i mitt liv så det blir så som jag trivs och mår bra.

Nåväl, massa bladder och tankar bara!

Snart ska jag iväg och träna, känner att målen jag hade med Catla när hon föddes har sakta men säkert nåtts, det jag och Catla har gjort tillsammans är det jag satte upp som mål från början.

Hoppas att det fortsätter så.  

Jag har lärt mig otroligt mycket på att träna upp Loviz och att tävla och träna med  henne upp till  eliten, än mer har jag lärt mig med Catla.

Nu är det dags för henne och mig att ge oss ut bland höjdarna i eliten, det är nu det börjar på riktigt.   

Det som är roligt med att träna hund är egentligen att när man får ordning på ett problem så uppstår det ett annat.

Även om man där och då står och sliter sitt hår och funderar på att köpa sig en moped istället så åär det då man utvecklas.

Det är då man får fundera, klura och försöka hitta en lösning, det är då det är roligt.

När man finner det där som funkar och när man får det att flyta.

Underbara härliga hundliv!!   

Idag kommer Therese igen och ska massera Catla, Loviz borde också få sig en omgång.

Ska bli spännande och se om det känns något i muskeln som sträckningen satt i.

Catla går nu för fullt och jag märker inget på henne iaf, hoppas Therese ger oss ok att cykla igen nu!.

Sänder de varmaste av tankar till min vän som har fått ta det tunga beslutet att låta sin vän somna in, alldeles för tidigt och alldeles för orättvist!

Finns inga ord som tröstar men du finns i mina tankar!   

Hoppas ni får en bra dag!